Ålderdomen. Den smyger sig på. Hurra.
Den idealiska pensionärsklädseln: Skjorta, slips, keps, pärlhalsband, en redig telefon, handarbete. Och öl.
Kepsen fick jag av i gåva från jobbet (gissa var jag var anställd) när jag gick i pension för herrans många år sedan. Halsbandet är en dyrbar släktklenod. Hands off, för fan.
Telefonen. En redig, ordinär, telefon med LUR och TRISSA. Ingen jävla leksak. Fungerar utmärkt. Såvida sladden är inkopplad. Ringer på hjälp ibland när jag tappar en skruv eller så. Företeelser som blir vanligare och vanligare med åren.
Slips. Fick den av en kollega (gissa arbetsplatsen, igen) när jag fyllde... jämt. En gång.
Ni kanske inte tror att jag kan sticka, men det kan jag allt. Lärde mig av de äldre, visa, kunniga hjälpmedlen en sommar i hjälpmedelscentralens förråd. Det var en givande sommar. Och det känns fint att kunna föra kunskapen vidare. Behöver ni kurser i stickning eller annat handarbete? Ring! Jag har ju en telefon, som ni ser. Ölen dricker jag när jag tänker på alla fina människor jag fått träffa under åren i arbetslivet. Och vanliga livet. Tänker tillbaka. Njuter. Ångrar inget.
